Back

ⓘ Finlandism är samlingsnamnet på särfinlandssvenska språkdrag, det vill säga företrädesvis ord och uttryck, som används av finlandssvenskar men mer sällan i Sver ..




Finlandism
                                     

ⓘ Finlandism

Finlandism är samlingsnamnet på särfinlandssvenska språkdrag, det vill säga företrädesvis ord och uttryck, som används av finlandssvenskar men mer sällan i Sverige. Vissa av dessa är gamla ord som fallit ur bruk i Sverige, andra har sitt ursprung i finlandssvenska dialekter, en del är mer eller mindre påtagliga fennicismer eller ord som lånats in i finlandssvenskan men inte i rikssvenskan.

                                     

1. Allmänt om finlandismer

Finlandism är ett brett begrepp för allt det som skiljer det svenska språkbruket i Finland från det i Sverige. Man kan på olika grunder skilja mellan accepterade finlandismer och oaccepterade, officiella och talspråkliga, allmänt etablerade och mer tillfälliga och slutligen mellan lexikaliska, semantiska, morfologiska, fraseologiska och syntaktiska finlandismer.

Det gemensamma för alla dessa är att den finlandssvenska språkvården – från professionella språkvårdare som Institutet för de inhemska språken till svensklärare i skolorna – arbetar för att göra finlandssvenskar medvetna om finlandismer och upplysa om de rikssvenska eller allmänsvenska alternativa uttryckssätten, med målet att finlandssvenskan ska skilja sig från rikssvenskan så lite som möjligt. Alla slags finlandismer förtecknas i Svenska språkbyråns skrift Finlandssvensk ordbok. Den kom i ny utgåva 2008 och gjordes 2016 fritt tillgänglig över Internet.

                                     

2. Olika slags finlandismer

Det går inte alltid att dra en skarp gräns mellan allmänt accepterade finlandismer, som får anses som uttryck för finlandssvenskarnas rättmätiga särart, och de kanske tillfälliga, talspråkliga företeelser som ibland måste klassificeras som språkfel. Men följande olika slags finlandismer kan urskiljas från officiella till vardagliga.

                                     

2.1. Olika slags finlandismer Oegentliga finlandismer

Oegentliga finlandismer är svenska ord på företeelser som är vanligare i Finland än i Sverige eller endast förekommer i Finland, men där det inte finns något annat ord på svenska än det finlandssvenska. Till exempel memma, talko, frontmannapension och samkommun.

                                     

2.2. Olika slags finlandismer Statistiska finlandismer

Statistiska finlandismer är uttryck som finns i standardsvenskan men är betydligt vanligare i Finland, ofta för att det är mer likt ett finskt uttryck eller att det handlar om att vissa ord fallit mer ur bruk i Sverige men inte i Finland. Många är fraseologiska: Ta modell av någon i stället för ta efter någon fi. ottaa mallia.

                                     

2.3. Olika slags finlandismer Allmänt etablerade finlandismer

Allmänt etablerade finlandismer är uttryck som hoppeligen, kiva, råddig, semla och kännspak, som är allmänt spridda och används när de flesta rikssvenskar skulle säga förhoppningsvis, trevlig, stökig, fralla och karakteristisk.

En del allmänt etablerade finlandismer kan kallas dialektala, till exempel vedlider för vedbod och dyna för kudde ; andra är arkaismer, till exempel pulpet för skolbänk och gårdskarl för fastighetsskötare, och ordformer som flere för fler / flera några av dessa kan finnas eller ha funnits i rikssvenska dialekter. Hit hör också vissa semantiska nyansskillnader, som nog i "jag kommer nog", vilket betyder "Jag kommer, det lovar jag" detta uttryckssätt är f.ö. också fullt gångbart i västerbottniska, och annorlunda prepositionsbruk.

Dessa uttryck får och ska existera, enligt språkvården, men vissa av dem bör man kanske ändå ibland vara försiktig med i skrift eller åtminstone om man vill kommunicera besvärsfritt med rikssvenskar. Rikssvenskar, å andra sidan, kan finna sådana ord och fraser uttrycksfulla och färgstarka om de är lättbegripliga. Vissa är kända genom finlandssvensk litteratur se exempelvis Rådd-djuret.



                                     

2.4. Olika slags finlandismer Talspråkliga finlandismer

Talspråkliga finlandismer är uttryck som är allmänt spridda i talspråket. Till exempel kortformerna int, ren och sku.

Till exempel önskningen om en trevlig valborgsmässoafton: Glada vappen!.

                                     

2.5. Olika slags finlandismer Slang

Slang är uttryck som är utpräglat talspråkliga och som undviks i formellare sammanhang. Till exempel prenika för "medalj", fyrk för "pengar".

                                     

2.6. Olika slags finlandismer Oaccepterade finlandismer

Oaccepterade finlandismer är uttryck som är spridda i åtminstone delar av Svenskfinland, men som måste anses som brott mot den allmänsvenska språknormen. Hit hör lömska betydelseförskjutningar som "Jag söker dig" ="jag hämtar dig", "Jag hämtar pengar" ="jag kommer med pengar" och grammatiska nyskapelser, till exempel bruk av fel relativpronomen det rummet var vi har utrustningen eller böjningsformer numror, flera videon.

                                     

2.7. Olika slags finlandismer Tillfälliga fel

Med tillfälliga fel menas i detta sammanhang dåliga översättningar från finska, uttryck som låter konstiga också i finlandssvenskars öron, men som emellanåt har en tendens att bli spridda.

                                     

3. Åsikter om finlandismer

Nakupelle naken, näck röstades fram till den finaste finlandismen i en omröstning 2015. På andra plats kom morkis moralisk baksmälla, och på tredje plats hoppeligen förhoppningsvis.

Existensen av finlandismer ger upphov till frågor som ibland väcker debatt i Finland: Bör inte finlandssvenskan hellre anses vara ett eget språk mer självständig än bara en variant av svenska? Har finlandssvenskar ingen rätt att forma sitt eget modersmål? Måste man alltid säga som i Sverige? Språkvårdens svar är att målet måste vara att göra svenskan i Finland så lik svenskan i Sverige som möjligt, för att språket ska överleva, men betonar också att målet gäller den offentliga, skrivna svenskan i Finland, inte talspråket och dialekterna. Att standardsvenskan i princip är identisk i bägge länder gör det också lättare för dem som lär sig svenska: de behöver inte lära sig två språk för att använda svenska i Finland och i Sverige.

I praktiken är finlandismerna såpass få och lätta att förstå att vårdad finlandssvenska är fullt gångbar i Sverige.



                                     

4. Källor

  • Charlotta af Hällström-Reijonen 2012. Finlandismer och språkvård från 1800-talet till i dag.
  • Mikael Reuter. Översättning och språkriktighet
  • Finlandssvensk ordbok 2008. Schildts.
                                     
  • 1900 - talet att användas huvudsakligen om en finlandssvenska som är fri från finlandismer i synnerhet fennicismer. Det står i motsats till finlandssvenska dialektala
  • är ett kännetecken för högsvenska. Finska Finska lånord till svenskan Finlandism Svecism Språkrensning Fennicism i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  • artiklar om finlandismer har utgjort en viktig grund för senare forskning kring finlandismer Karl Lindström ansåg att alla finlandismer inte automatiskt
  • med nya hästar är en unghäst som genomgår grundläggande utbildning. Finlandismen remont avser renovering. Ursprungligen var remont i Sverige en till
  • föreningen temporärt med dialektstudiet för att i stället teckna upp finlandismer Detta arbete, som pågick till 1899, lade grunden till Freudenthals ordlista
  • För finlandismen se Polisarrest. Butka ryska Бутка är en ort i Sverdlovsk oblast i Ryssland nära Uralbergen, och hade 3 077 invånare vid folkräkningen
  • finlandismer är på det hela taget litet. I vardagligt språkbruk, inte utpräglat dialektalt, uppskattar man antalet mer allmänt spridda finlandismer till
  • satskonstruktion, med mera, vad gäller svenskan med särskild uppmärksamhet mot finlandismer Huvudmålet för den svenskspråkiga verksamheten är att hindra att finlandssvenskan
  • sommarstuga medan det i sydfinsk finlandssvenska ersatts i hög grad av finlandismen egnahemshus. Där betecknar sommarvilla ett påtagligt påkostat hus från
  • grader. När man kastar vatten på stenarna på värmekällan kasta bad finlandism på finska heittää löylyä uppstår ånga. Man använder sig även av björkris
  • rikssvenskan, och uppmanar till att begränsa användningen av en del finlandismer i sammanhang med också rikssvenska lyssnare eller läsare. Skillnaderna

Users also searched:

finsk brytning, semla finlandism, skolningstillfälle, stobakoff,

...
...
...